Blä blä blä

Det här med att jobba 10-12 timmar i några dagar i sträck sätter sina spår. Orkade inte ut igår kväll utan det blev att skrota här hemma istället. Idag däremot i det otroliga sommarvädret blev det en tur uppe vid borgen. Början gick riktigt bra och jag trampade en liten specialare för att få en längre mota och lite mer puls. Det gick bra uppför och även nedför där skogsmaskinerna effektivt förstört stigen.

Fram till borgen och sen rundade jag den medsols och ungefär här började förfallet, fy f*n vad tungt det blev, det fanns inget krut alls i benen längre. Fick slita för att ta mig upp till en av topparna och nerför bara försvann flytet. Försökte dock fortsätta att trycka på men nu kom dom dåliga tankarna och det gick bara tyngre och tyngre. Började frysa också, det var lite regn i luften och gradantalet var äckligt lågt för att vara juni. Drog ner knävärmarna extra långt och gjorde det motsatta med strumporna....

Väl framme på Vibbanbovägen så kände jag mig helt superdålig som cyklist. Som tur var kom då dom berömda hornen fram, vindvästen åkte på och jag åkte nedför Källbergsbacken (frysandes av den iskalla fatvinden) och rundade vid gula huset och sen mosade jag uppför och helt plötsligt svarade kroppen igen, for upp på 1,49 och efter någon minuts vila så rullade jag ner igen. Vände vid gula huset och mosade på't igen. Den här gången tog det nån sekund längre men känslan att det gick att pressa kroppen hårt var så skön att känna.

Härifrån blev det stigcykling till grusgropen och därifrån fortsatte jag åt "fel" håll tills jag kom fram i samhället. Med lite blodad tand så tänkte jag blåsa av den skumpiga intervallstigen och det gjorde jag men den hade växt igen helt o hållet sen förra veckans intervaller.

Väl hemma så kändes kylan påtagligt varför cykeln blev snabbt avspolad och duschen intogs omgående.

Har funderat lite på varför det blev som det blev på turen och har nog några saker som spelar in, mycket jobb: söndag 5h, måndag 12h, tisdag 12h onsdag 10h, torsdag 8h, fredag 4h. Denna förbannade halvtaskiga restuarangmat som erbjöds på norrlandshaken och sen spelar nog (tror jag åtminstone) bakdäcket in på cyklingen, det sitter originaldäck bak och det är inte bra (enligt mig), liten luftkammare, dåligt mönster (går inte att stanna bra med det) och med den vetskapen så känns det som om jag inte vågar använda cykeln ordentligt. Nu är det ju tur att dessa faktorer är ganska lätta att ändra på, nästa vecka tror jag det blir normala tider, ingen restaurang är planerad och ett däck ska ju inte vara hur svårt som helst att fixa.

Har suttit och sneglat lite på en tävling jag eventuellt kommer anmäla mig till, vilken är dock hemligt än så länge ;)